Längtan

Jag älskar vintern. Men för första gången längtar jag efter våren. På grund av vattnet. Vattnet kallar. De där cykelturerna på morgonen med det underbara doppet. Allt blir tydligt. Livet känns enkelt. Allt klarnar. (Visst är vinterbad också häftigt, men det krävs en del förberedelser).

Det jag slås av när jag funderar kring längtan, är att jag inser att jag verkligen har lärt mig att leva i nuet. När jag var yngre kunde jag längta ihjäl mig efter något som låg i framtiden. Det var en massa frustration över att tiden inte gick fort nog. Snacka tids-svinn! Tiden för mig idag är otroligt värdefull. Att leva varje dag, trots det eviga livspusslet och livet som ibland är en karusell. Jag skapar små stunder som är värdefulla. Som att se soluppgången till exempel.

För nåt år sedan läste jag en bok där karaktärerna fick skriva en lista på vad de ville göra innan livet tog slut. Jag började själv fundera och insåg att jag har genomfört de saker jag velat göra. Men det finns en sak kvar på listan. Jag har alltid velat lära mig att surfa. Och det ska jag en dag göra! Men jag jagar inte upp mig som förr. Jag vet att jag kommer att genomföra det en vacker dag. 

Mina morgondopp är inte långt borta och jag fnissar ofta inombords över att jag en dag står på surfingbrädan som 50-plusare :) Numera känns längtan lite som ett skönt sug i magen och jag passar på att njuta av den känslan. Vad längtar du efter?

Allt gott/Lisa