När jag gick årshjulet som är en shamansk utbildning på 1 år, fick vi resa till olika platser/världar. Vi reste via trumman, meditation och dans. Något jag märkte med dansen var att det släppte på spänningar. Jag blev otroligt klartänkt och fick uppleva fantastiska saker.
När jag gick min yogalärarutbildning hade vi en galen sluttentamen. Förutom sanskrit, invecklade böcker, alla 237 frågor som skulle svaras på, så skulle vi plocka ut ett stycke ur alla böcker vi läst. Ett stycke som tilltalade oss. Jag hittade min i boken "Lovingkindness" av Sharon Salzberg.
Häromdagen hoppade ena hunden upp i sängen. Han är en myspropp så jag började krama honom. Han tittade på mig och flyttade sig ner till fotändan. Just då tänkte jag inte på det. Men en tanke började formas under dagen. Hundars språk är enkelt. Det finns ingen värdering i att hunden flyttar på sig. Den vill vila och vara...
Bästa sättet för mig att leva är att skaka om mig själv ibland. När jag skakar om mig rejält, så skakar jag av mig sånt som inte hör hemma med mitt jag. Ni vet de där präglingarna och mönstren som byggs på under livet. Ju närmare mitt sanna jag det går att komma, desto bättre mår jag. Desto genuinare blir livet....
För mig finns det två olika mörker. Det ena älskar jag och det andra har jag lärt mig att leva med.
Något som skapar stress för mig är lösa trådar. Projekt som inte blir klara. När jag är beroende av någon annan för att bli klar.
Vi närmar oss jul och jag älskar den här årstiden. I år har jag dessutom sådan tur att det är vinterlandskap ute.
Hur hanterar du en relation där teamwork inte existerar?
Jag tror att om du känner efter så vet du exakt när stresspåslaget är på väg. Med träning kan du till och med känna den där underliggande pyrande vardagsstressen.
När min man arbetar förmiddagsskift som han gör denna vecka, har jag det så lyxigt att han kommer in med en kopp kaffe innan han åker. Jag startar alltid med en kaffe. Mitt morgonkaffe är liksom starten för mig.
